De tre musketörerna, av Alexandre Dumas d. ä.
De tre musketörerna läste jag första gången när jag gick i lågstadiet. Men jag har läst om den många gånger. Varför? För att den är fantastisk!
Jag har läst de två största verken av Alexandre Dumas: De tre musketörerna och Greven av Monte-Cristo. Först tyckte jag klart bättre om Greven av Monte-Cristo; den var länge min favoritbok. Men ju fler gånger jag läste om de här böckerna, desto bättre blev De tre musketörerna. Men jag har nog aldrig riktigt förstått slutet.
Historien är säkert bekant: unge d'Artagnan reser till Paris för att bli musketör och lyckas under sin första eftermiddag i staden förolämpa tre av de största musketörerna. Han utmanar/blir utmanad på tre dueller efter varandra. Dueller är inte längre tillåtna, men de utövas ändå och det anses som fegt att inte duellera. Men kampen avbryts av kardinalens män och Athos, Porthos och Aramis slår sig ihop med d'Artagnan för att slåss mot dem istället. Så lär unge d'Artagnan känna de tre största av kungens musketörer och skaffar sig samtidigt fler fiender än han haft i hela sitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar