söndag 18 oktober 2015

Berörarna - Den röda handsken

Holly Black: Den röda handsken


FBI kontaktar Cassel och ber honom att hjälpa dem lösa ett mord - ett mord på hans egen
familjemedlem, som kan ha begåtts av en annan familjemedlem. Cassel vill inte bli inblandad, men FBI-agenterna är beredda att använda utpressning.

Dessutom försöker maffian rekrytera Cassel. Dem vill han inte heller ha något att göra med. Men det är ju inte bara sådär att säga nej till maffian. Han skulle ju gärna överleva också.

Cassel måste försöka överlista båda sidorna. Det är inget man lätt gör på egen hand. Men hur mycket ska han våga lita på sina vänner? Om hans hemlighet kommer ut - om fel person får veta exakt vem och vad han är - så är han så gott som död.

Berörarnas värld är ganska lik vår egen, egentligen. Den största skillnaden är att alla bär handskar, för att skydda sig mot magikerna - berörarna - som kan förhäxa någon bara genom att med en bar hand röra ens hud.

Det här är andra boken i Berörar-trilogin. Den är spännande och välskriven. Huvudpersonen Cassel är "mörk och mysterisk", "bad boy", men när man ser världen från hans perspektiv blir han otroligt verklig. Jag tycker om hur det inte finns några perfekta karaktärer i den här boken. Alla har brister, men ingen är enbart ond heller. Cassel är kriminell, men han är också egentligen en bra typ. I Holly Blacks fantasy-värld är det inte alltid polisen som har rätt och auktoriteterna som är goda.

Jag rekommenderar verkligen den här boken, men för att förstå den behöver man ha läst föregående bok, Den vita katten.



Bella

torsdag 15 oktober 2015

Maja och döden

Maja och Döden, av Ann-Mari Ljungberg


Maja är 13 år och får cancer. Leukemi. Det börjar med att hon får blåsor i munnen, sedan näsblod och till sist prickar över hela kroppen. Den värsta dagen i hennes liv är den dagen de åker in och Maja får stanna på sjukhuset,

Boken börjar när Maja får en avlösare som hete Evalena. Direkt från första början tycker Maja att Evalena är fånig, jobbig och inte gör skäl av sin lön. Men efter ett tag inser Maja att Evalena inte är som de andra vuxna. Hon är rättfram med sina svar och röker inne på rummet trots att man inte får.

Majas mamma tvingar Maja att börja skriva dagbok och mycket motvilligt gör hon det. I dagboken skriver hon om hur saker och ting var före hon blev sjuk. Hur det var i skolan och vad som skedde med Linnea. Via sin bästa kompis Anna får hon reda på att Linnea slutat skolan och försvunnit. Maja funderar om det var deras fel?

På sjukhuset finns det flera barn och ungdomar, vissa kommer att dö det vet Maja och hon undrar om hon kommer att dö? Men efter alla behandlingar får Maja åka hem och bli friskförklarad. Till hösten får hon börja samma klass igen, men mycket har förändrats. Maja blir mobbad både fysiskt och psykisk samtidigt som återfall snurrar runt i huvudet. Det var åtminstone vad läkaren sade när han friskförklarade henne, att det finns risk för återfall.

Den här boken rörde verkligen om på djupet, Maja skriver hela boken som en dagbok och man får verkligen lära känna henne som person, hur hon tänker om saker och ting. Den är väldigt verklig. Den är så mörk på ett visst sätt och inte alls så gullig och romantisk som pärmen ser ut som. Men man vill inte lämna boken ifrån sig.

Så rekommenderar verkligen den här boken för alla. Den har ett sådant djup och får verkligen fram cancer på ett sådan verklighets troget sätt. Har läst många böcker, men denna bok rörde mig verkligen på ett helt nytt sätt, man tar till sig vad hon skriver.

// Atte

The Heroes of Olympus - The Blood of Olympus

Rick Riordan: The Blood of Olympus


Varning! Recensionen innehåller spoilers för de fyra första böckerna i serien. Läs INTE det här inlägget om du fortfarande inte har läst de tidigare böckerna!

Den allra sista boken i Heroes of Olympus-serien är oändligt spännande. Den överraskar från början till slut. Eftersom den har så många huvudkaraktärer får vissa tyvärr mer utrymme än andra.

Speciellt Jason, Piper och Leo får mycket plats i den här boken. Eftersom berättelsen började med dem är det väl vettigt att den slutar med dem också. Hazel får också flera kapitel. Nytt för den här boken är att Nico och Reyna har egna kapitel.

Det här innebär natuligtvis att Percy och Annabeth inte får särkilt mycket utrymme. De har några få scener där de får glänsa, men överlag gör de mest bort sig. Okej, att säga att de gör bort sig är väl lite hårt. Snarare är det väl så att de inte utmärker sig alls. De gör bra saker ibland, mindre bra saker ibland, men de är inte hjältarna - inte på samma nivå som de brukar vara. Jag antar att de fortfarande hemsöks av och försöker återhämta sig från Tartarus. Men hur de hanterar Tartarus-minnena är inte heller något vi riktigt får ta del av, så hur skulle jag kunna veta?

Även om jag är besviken över bristen på fokus på Percy, är jag ändå väldigt imponerad av Blood of Olympus. Karaktärerna har verkligen vuxit under seriens gång. De är inte längre klumpiga, osäkra, barnsliga eller lidande av minnesförlust. De är hjältar. När man läser seriens sista bok är det lätt att förstå varför seriens namn är Heroes of Olympus. Till min förvåning insåg jag också att titeln inte enbart syftar på profetians sju hjältar. Till Olympens hjältar hör också Nico och Reyna, samt alla de små karaktärerna man nästan glömt bort: Will Solace, Connor och Travis Stoll, Clarisse...

Jag kan inte ens vara avundsjuk på Riordans författartalanger. Jag njuter alldeles för mycket av att läsa hans böcker. Det lekfulla sättet han skriver på, hela den värld han byggt upp kring mytologi, karaktärer som får en att nervöst bita på naglarna och sedan gapskratta och sedan tappa hakan, bara genom att vara sig själva... Hatten av för Rick Riordan!


Bella

tisdag 6 oktober 2015

The Heroes of Olympus - The House of Hades

Rick Riordan: The House of Hades


Det här är kanske min favoritbok i Heroes of Olympus-serien. Den är oändligt spännande. Det är också den bok där man ser mest av Percy och Annabeth, karaktärerna från den tidigare serien Percy Jackson.

 I den här boken finns det utrymme för deras romantiska relation på ett sätt som det inte finns ens i den ursprungliga bokserien. Heroes of Olympus har ändå trots allt minst sju huvudkaraktärer (sista boken har snarare nio), så Percy och Annabeth är långt ifrån de enda med egna kapitel.


Varning! Spoilers!

Boken fortsätter några dagar efter slutet av The Mark of Athena. Jason, Leo, Hazel, Piper, Frank, Nico och Coach Helge försöker ta sig till Grekland för att möta Percy och Annabeth vid dödens portar i Hades hus. Percy och Annabeth, däremot, faller i timmar - kanske dagar - ner i djupet av Tartarus. 

Deras enda hopp är att på något sätt ta sig till dödens portar samtidigt som deras vänner öppnar portarna från utsidan. Chansen för överlevnad är minimal. Tartarus kryllar av monster, jättar och titaner. Dessutom är luften giftig och inte ens vattnet är på Percys, havsgudens sons, sida.

Men som Nico säger: Percy är den mäktigaste halvguden han någonsin har träffat. Om någon kan överleva Tartarus, så är det Percy, speciellt om han har Annabeth med sig. Och under tiden måste resten av Argo II:s besättning ta sig till Grekland, något som Medelhavets alla monster försöker hindra.

Man vet att det kommer bli en bra bok när författarens hälsning lyder:

To my wonderful readers:
Sorry about that last cliff-hanger.
Well, no, not really. HAHAHAHA.
But seriously, I love you guys.



Bella