torsdag 27 november 2014

Tv-serier som böcker: Supernatural

Ibland skrivs det böcker av populära tv-serier. Ibland görs tv-serier av populära böcker. Jag måste erkänna att jag aldrig läst en tv-serie-bok i hela mitt liv. Så jag har inte direkt någon rätt att ge varken ris eller ros. Men jag ska berätta lite om några slutsatser jag dragit från det jag läst på internet och berätta om några tv-serie-böcker (eller vad man nu ska kalla dem). Jag hade först tänkt skriva ett enda inlägg om flera av dem, men eftersom jag är dålig på att fatta mig kort så blir det en bok i taget.

Supernatural: Nevermore, av Keith R.A. DeCandido

Tv-serien Supernatural handlar om bröderna Sam och Dean som jagar de onda varelserna som rör sig där ute i mörkret. När de var små dödades deras mamma av en demon och deras pappa, besatt av tanken på hämnd, uppfostrade dem till jägare. Fast istället för älg jagar de spöken och varulvar och sådant. Målet är att hämnas och att rädda människor.

Boken Nevermore utspelar sig i säsong 2. Den är inte baserad på ett avsnitt utan handlar om ett fall som bröderna tog sig an, som aldrig fanns med i tv-serien. De undersöker en hemsökning i New York som verkar vara relaterad till rockmusik och snubblar in i något mycket farligare. Det verkar som om de nya morden är baserade på berättelser av Edgar Allan Poe och Sam och Dean befinner sig plötsligt mitt i en livsfarlig röra.

Den här boken har fått mycket kritik av fans. Även om vissa som kommenterar säger att de faktiskt tyckte om den, finns det många som skriver hela uppsatser om allt som var fel. Många anser att boken innehåller alldeles för många uppräkningar av gator, adresser, rockband och låtar. Om man inte känner till platsen och musiken är det svårt att hänga med.

Ärligt talat verkar det som om författaren inte riktigt har fått grepp om karaktärerna. Jag läste ett utdrag ur boken och enligt mig är hans version av karaktärerna väldigt förenklad. Redan i andra kapitlet nämns det flera gånger hur Dean blir helt ställd när någon ställer konstiga frågor. I tv-serien skulle Dean självsäkert charma vem det nu är som ifrågasätter dem - han har ljugit om sådant här hela livet! I boken börjar han stamma och geniet Sam får rädda situationen. I boken verkar Dean helt enkelt för dum och Sam för mogen.

Det finns en till sak håller jag med de upprörda fansen om. Dean skulle ALDRIG kalla Sam för Sammich. Sams smeknamn från barndomen är SAMMY. Dean kallar honom allt möjligt annat också: Sasquatch och giant och bitch, men Sammy är det enda seriösa smeknamnet. Och det borde väl författaren ha på klart när han nu skriver en bok om karaktärerna.

Jag tror faktiskt inte att jag kommer att läsa den här boken - eller uppföljarna (det finns några stycken). Jag är redan ganska beroende av tv-serien och jag behöver inte fastna i den ännu mer. Uppriktigt sagt har jag nog blivit avskräckt av alla negativa kommentarer. Men grejen är den att tv-serien var först. Boken är skriven av en utomstående person som försökt efterapa serien. Jag tvivlar på att någon som inte ser på Supernatural skulle ha någon glädje av den här boken. Men endel fans tycker väldigt mycket om den. Så kanske...



Bella

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar