Hej! Jag vet att jag har varit väldigt dålig på att uppdatera bloggen, men det har varit mycket nu. Sista skolveckorna innan sommarlovet är fruktansvärt stressiga i min skola. Den senaste veckan har jag tillbringat på Åland med fästingarna och släktingarna, så ja...
Men under resan läste jag en bok. Det är min nya favoritbok. Det är verkligen länge sedan jag läste något så bra. Så nu ska jag sluta babbla och berätta lite om den här boken.
Stephen Chbosky: The perks of being a wallflower
Så börjar The perks of being a wallflower. Charlie skriver brev och berättar om sitt liv. Han berättar om hur nervös han är för att börja high school. Han berättar lite om sin vän Michael som tog livet av sig. Han berättar om sin moster Helen som var hans favoritperson i hela världen. Han berättar att hon hade haft det jobbigt. Han berättar om sin bror som har flyttat hemifrån och sin syster som är vacker och elak mot pojkar. Och han ber den här vännen att förstå.
The perks of being a wallflower är en brevroman. Först trodde jag att det skulle bli tråkigt. Att bara läsa breven där Charlie flummigt berättar om vad som händer. Men det funkar faktiskt väldigt bra. Charlie är väldigt speciell. Han är nästan ett geni, socialt akward, och han mår ofta dåligt. När hans moster Helen dog missade han ett år av skolan för att han var på mentalsjukhus. Hans hjärna fungerar inte riktigt som andras. Det märker man när man läser hans brev. Och han är otroligt observant så man missar inga viktiga detaljer.
Man får följa Charlie genom hans första år i high school. Han får nya vänner. Han trasslar till det. Han är lycklig. Han mår dåligt. Han är läskigt insiktsfull. Det är en fantastisk bok.
Man får inte veta vem vännen som Charlie skriver till är. Det störde mig först. Men sen insåg jag att vännen är läsaren. Det är dig breven är riktade till. För han hörde någon säga åt någon annan att du går att lita på.
Jag läste boken på engelska eftersom jag tycker om att läsa på orginalspråket om jag kan. Jag rekommenderar verkligen den här boken. Det är min favoritbok. Inte för att jag läste den senast utan för att den är fantastisk och vacker och ganska sorgsen. Och för att Charlie är den mest spännande karaktären jag har stött på i en bok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar