Piratika

Tanith Lee: Piratika

Artimesia (Art) Blastside är 16 år gammal och minns inget av sitt liv innan hon fyllde tio. Hon bor på Änglarnas internatskola för unga damer och hatar både skolan och hennes far som tvingar henne att gå där. Men så en dag faller hon ner för trappan och får tillbaka minnet. Hon minns sin mor, Piratika, och äventyren på havet tillsammans med sjörövare som aldrig dödar sina offer eller sänker några skepp. 

Hon rymmer och bestämmer sig för att återförena besättningen som splittrats efter hennes mors tragiska död. Men det finns ett litet problem med den planen. Arts minnen av havet var nämligen en teateruppsättning och sjörövarbesättningen skådespelare. Men Art har bestämt sig. Hon övertalar skådespelarna att bli pirater på riktigt och tar själv rollen som Piratika.

Det speciella med den här boken är att den är skriven som en pjäs. Den är indelad i två akter och kapitlen är scener. Med undantag av det är Piratika en helt vanlig bok för äldre barn/yngre tonåringar. Den är spännande och karaktärerna är lite småroliga. Men den är inte särskilt realistisk.

Det finns tre böcker i serien och jag har läst de två första. De finns många både bra och dåliga saker med dem.

En av de sämre sakerna enligt mig är att Art och hennes make Felix Fenix nästan alltid grälar. Visst, det hör till deras personligheter, de tycker olika osv, men det är liksom aldrig Art och Felix mot världen. De älskar varandra, men större delen av tiden verkar de vara ursinniga på varandra, speciellt i tredje boken efter vad jag hört.

Positivt är att karaktärerna är gripande och berättelsen är spännande utan att vara för hemsk för att passa den lättlästa stilen. Det finns mycket humor, speciellt i Arts förolämpningar. Och när Art och Felix är sams är de faktiskt nästan "kultapari".

Bella