Som om jag vore fantastisk

Som om jag vore fantastisk, av Sofia Nordin

När vi skymtar bilen med den öppna framdörren och den hopkrupna kroppen bredvid blir vi ivriga, börjar nästan springa. Nora hinner fram före mig och när jag kommer ikapp står hon och stirrar på stället där nyckel borde sitta.

"Hon...tog den väl", säger jag "På reflex liksom."

Nora nickar stelt. Vi sneglar på kroppen.

"Du eller jag?" säger jag.

Ella är en av de som överlevde feber och efter att hon och Hedvig hade stannat på gården hade de hittat flera. Ante killen som Ella gillade, sedan hittade de också Nora och hennes lillebror. Men efter att de hört på radio att från Umeå är det flera som verkar ha överlevt. Då bestämmer sig Nora och Ella att ge sig iväg och lämnar gården.

Men resan blir inte alls så festlig och äventyrlig som de hade väntat. Vägen är lång och trots att Nora har bil blir inte allt som de har tänkt sig. Nu när världen är trasig är också vissa människor trasiga. Alla är inte hjälpsamma och trevlig. Ella och Nora riskerar livet till bara för att de vill prata och se vem som har överlevt.

Vägen är farlig och när Nora plötsligt blir sjuk och knappt kan andas blir allt mycket värre, Ella undrar på att sticka, men det skulle väl hon inte göra?  Men om Nora dör, då blir det ju bara hon, Ella ensam mot världen. Inte alls som hon hade tänkt sig. Och vad ska hon göra om det är febern som Nora fått och Ella kanske också fått den.

Men är alla människor verkligen onda? Och får Ella och Nora någon hjälp, kommer Nora att dö?

Det här är den tredje delen som Sofia Nordin skriver om när världen dör ut p.g.a febern. Det är en spännande bok som man inte vill lämna ifrån sig. Ibland kan den vara otäck och obehaglig, men man vill veta hur det fortsätter.

Så rekommenderas till ungdomar! En bok värd att läsa.

// Atte