Det är inte jag, det är du, av Mhairi McFarlane
Ännu en bok av Mahiri McFarlane, och precis som "You had me at hello" handlar den om en vuxen kvinna som efter ett långt förhållande plötsligt blir singel. Handlingen kretsar kring Delia och förändringarna som uppstår i hennes liv när det tio år långa förhållandet med Paul slutar i lögner och otrohet.
Delia slutar sitt hatade jobb, flyttar till London för att bo med bästa vännen Emma, får ett jobb hos en tvivelaktig PR-firma med en mycket speciell chef, börjar på nytt teckna sin superhjälteserie om Fantastiska Fröken Räv, lär känna ett datageni via internet och en supersnygg, irriterande och dryg journalist i London. Hennes kärleksliv (och hennes liv överlag) är plötsligt helt upp och ner. Men allt började med att hon friade. Och Paul sa ja.
Jag tyckte ganska mycket om den här boken. Den var kanske aningen smörig för mig, men ändå betydligt bättre och mindre förutsägbar än "You had me at hello". Och jag tyckte ju på sätt och vis ändå om "You had me at hello". McFarlanes böcker är romantiska, spännande och ganska roliga, även om de ofta slutar nästan för perfekt - "och så levde de lyckliga i alla sina dagar. The End.". Typ.
Slutet kändes kanske självklart när man läste det, men på många sätt var den här boken faktiskt väldigt oförutsägbar. Den är lätt att fastna i och inte alls omöjlig att sträckläsa. Jag vet faktiskt inte vad jag ska tycka om den. Det är som att älska våren, men vara pollenallergiker. På många sätt älskar jag den här boken, men jag kan ha en mild allergi mot den också. Ibland blev jag bara så arg på Delia (och Adam, och Paul, och alla andra). Och ibland var den sliskigt söt. Rekommenderar den ändå för både tonåringar och vuxna.
Utgiven: 2014
Delia slutar sitt hatade jobb, flyttar till London för att bo med bästa vännen Emma, får ett jobb hos en tvivelaktig PR-firma med en mycket speciell chef, börjar på nytt teckna sin superhjälteserie om Fantastiska Fröken Räv, lär känna ett datageni via internet och en supersnygg, irriterande och dryg journalist i London. Hennes kärleksliv (och hennes liv överlag) är plötsligt helt upp och ner. Men allt började med att hon friade. Och Paul sa ja.
Jag tyckte ganska mycket om den här boken. Den var kanske aningen smörig för mig, men ändå betydligt bättre och mindre förutsägbar än "You had me at hello". Och jag tyckte ju på sätt och vis ändå om "You had me at hello". McFarlanes böcker är romantiska, spännande och ganska roliga, även om de ofta slutar nästan för perfekt - "och så levde de lyckliga i alla sina dagar. The End.". Typ.
Slutet kändes kanske självklart när man läste det, men på många sätt var den här boken faktiskt väldigt oförutsägbar. Den är lätt att fastna i och inte alls omöjlig att sträckläsa. Jag vet faktiskt inte vad jag ska tycka om den. Det är som att älska våren, men vara pollenallergiker. På många sätt älskar jag den här boken, men jag kan ha en mild allergi mot den också. Ibland blev jag bara så arg på Delia (och Adam, och Paul, och alla andra). Och ibland var den sliskigt söt. Rekommenderar den ändå för både tonåringar och vuxna.
Utgiven: 2014
Utspelar sig i: Newcastle & London, England
Antal sidor: 414
Första meningen: Ann klampade över rummet i sina King Kong-tofflor med en yoghurt, en sked och ett väldigt irriterat uttryck.
Mitt betyg: 3-4
Bella
Mitt betyg: 3-4
Bella
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar